Reseguide Kiev och Tjernobyl – Ukraina

Reseguide Kiev och Tjernobyl – Ukraina
Readability

Reseguide Kiev och Tjernobyl - Ukraina

Reseguide Kiev och Tjernobyl

Nedan föl­jer en reseguide med lite resetips om Kiev och Tjer­nobyl, de sevärd­heter vi sett och vad vi tyckte och tänkte om dem.

Kort­fakta Kiev
Land: Ukraina
Invånare: ca 2 800 000 (tätort)
Språk: Ukrain­ska & Ryska (mycket dålig engel­ska)
Tidsskill­nad: +1h
El: Ingen adapter behövs.
Val­uta: Hryvnja
Visum: Behövs ej, som svensk ges detta på plats.
Offi­ciell hem­sida: http://​www​.kmv​.gov​.ua/ (finns bara med kyril­liska bokstäver.)


Visa större karta


Kiev (1)Ukraina
Hit flög vi med Air Baltic via Riga. Ett helt okey fly­g­bo­lag. Som svensk behöver du inget förbeställt visum för inresa till Ukraina, däre­mot måste du på fly­g­plat­sen fylla i ett litet for­mulär och du får där ditt visum. För­bered dig på en sak, Ukraina är inte som hemma och abso­lut inte ska­pat för tur­is­ter.
En liten varn­ing för kor­rup­tion! När vi skulle åka hem till Sverige igen så var vi lite tidiga till fly­g­plat­sen och bestämde oss för att ta en öl innan vi check­ade in. Det skulle vi inte ha gjort. Solen sken och många satt och drack utan­för fly­g­plat­sen, där de också sålde alko­hol­haltiga drycker helt öppet. Vi köpte oss en varsin öl och satte oss, men blev inte lång­variga. Efter ca 10 minuter kom två poliser fram till oss och ställde en massa frå­gor och undrade om vi inte vis­ste att pres­i­den­ten just den mor­gonen hade för­b­ju­dit folk att dricka alko­hol på fly­g­plat­sen. Bör­jade redan då ana oråd, vilken kon­stig regel. Måste också tillägga att polis­erna bara pratade ryska och att vi hade en taxi­chauf­för som över­satte till oss på knackig engel­ska. Vi fick följa med dem till sta­tio­nen på förhör och fick veta att vi skulle få böter. Då vi inte hade några kon­tan­ter så får Hasse följa med en av polis­erna till en banko­mat och jag får själv stanna kvar i det lilla förhörsrum­met och svara på frå­gor. Fick en rejäl bunt pap­per som jag skulle skriva under, allt skrivet med kyril­liska bok­stäver. Vis­ste inte om det var bra eller dåligt att skriva under, men hade inte så många val. Skrev på ett 20-​tal pap­per som lika gärna skulle kunna vart min döds­dom. Efter ett tag kom Hasse till­baka och beta­lade böterna och vi blev släppta. Vi hann med planet och jag har aldrig känt mig så lyck­lig av att landa i ett EU-​land som när vi lan­dade i Riga. Helt plöt­sligt hade vi våra män­skliga rät­tigheter. Med lite efterk­lok­samhet så anar vi att det inte ens var poliser, utan bara van­liga vak­ter. Det vi inte förstod från bör­jan var att de bara ville ha pen­gar, utan vi pro­test­er­ade. Ett tips för att göra processen smidi­gare, betala på en gång så har ni löst prob­lemet och kanske slip­per sitta på förhör och skriva under kon­stiga dokument.

Kiev
Efter att ha passerat passkon­trollen och kom­mer ut till fly­g­plat­sens hys­teriska ankom­sthall märks det direkt att man inte är i ett van­ligt väster­länd­skt land. Här kryl­lar med folk, många bara står och hänger eller ser kon­stiga ut. Går man en bit till vak­nar de som tidi­gare bara stått där till och attack­erar dig med frå­gor om -“Taxi?”, “room?” etc… Vi lyck­ades nav­ig­era förbi dessa läskiga män­niskor och hitta till den lokalbuss som fanns utan­för och som skulle ta oss till Kievs cen­tral­sta­tion. Resan kostade ca: 25:- och tog runt en timme. Vi upp­täckte snabbt att det ärKiev (2)väldigt få som pratar engel­ska. Ett tips är att de yngre män­nisko­rna pratar mycket lite engel­ska, medans de äldre inte pratar engel­ska alls. Väl framme på tågsta­tio­nen bör­jar nästa pro­jekt, att ta sig till hotel­let (som vi inte ens kunde uttala nam­net på, testa själv: Готель Либідь). Lyck­ades efter mycket om och men få tag på en Taxi som förstod vart vi ville. Måste passa på att berätta att åka Taxi i Ukraina inte rik­tigt är som hemma. Glöm säk­er­hets­bäl­ten och tax­ame­trar! Här förhand­lar du om priset innan och håller i dig bäst du kan. Vi tyckte att vi hade tur varje gång som fick så pass bil­liga taxire­sor, men lärde oss efteråt att vi beta­lade över­priser. Då vårt huvud­mål med resan var Tjer­nobyl och vi hade begrän­sat med tid, så han vi tyvärr inte med att se så mycket mer av Kiev. Men av det lilla vi såg så är det defin­i­tivt ett spän­nande resmål med många sevärd­heter, dock väldigt nedgån­gen. Med lite upprust­ning så skulle detta vara en mycket vacker stad!

Boende
Vi hade innan vi reste läst och hört att hotellen inte var av speciellt hög klass, men kände oss gan­ska nöjda med vårt, ”Готель Либідь”. Vis­serli­gen mycket slitet och vissa dagar utan var­m­vat­ten. Inred­nin­gen hade nog sett sina glans­da­gar någon gång på 70-​talet. Kan tänka mig att hotel­let var ett av de bät­tre och att vi hade tur!


Mat & Dryck
Äta och ta en öl kostar unge­fär som en mel­lan­klass restau­rang hemma i Sverige när du rör dig runt tur­ist­stråken, men vi upp­täckte gan­ska snabbt att ett besök på de lokala restau­rangerna och pub­arna var bety­dligt bil­li­gare. En stor stark på hotel­let kostade ca 35:- och en öl på en lite min­dre lokal pub kostar runt 6:-. Måste också tillägga att vi satt på en liten lokal pub och hade två kvin­nor bakom oss. Två fräscha kvin­nor, typ kon­tor­sar­betare. De hade en stor vinkaraff mel­lan sig med vad vi trodde var vat­ten. Efter en stund rea­gerar vi på att de drack vat­tnet ur snaps­glas och frå­gade då vad de drack och svaret blev vodka. Två vänin­nor sit­ter och tar en after­work med en stor karaff ren vodka!

Tjernobyl (6)Tjer­nobyl
Nu bör­jar spän­nin­gen! Detta är långt den mest udda upplevelsen vi vart med om.
Träf­fades tidigt på mor­gonen vid McDon­alds på Fri­het­splat­sen (Площа Свободи) och efter att de hade fixat med betal­ning och avprick­n­ing så kom vi iväg (en enkel pro­ce­dur som tog en timme!). Buss­re­san till Tjer­nobyl tog ca 2 tim­mar men han aldrig bli tråkig. På bussen visades en doku­men­tär om oly­ckan och lite om efter­följderna. Dessu­tom hände det lite titt som tätt lite spän­nande saker. Vi åkte bl.a. förbi en trafikoly­cka där vi stan­nade till och vår buss­chauf­för läm­nade en bunt sed­lar till en herre. Lite senare stan­nade vi till på en motorväg och plock­ade upp en dam. Väl framme så blev det en nog­grann passkon­troll och de kol­lade noga att vi fanns med på den föran­mälda lista som kom­mit till dem via fax och blev efter det insläppta i den första delen av den för­b­judna zonen. Efter en stund kom vi fram till den staden Tjer­nobyl där blev det genomgång av säk­er­het och regler med vår reseguide. Han hade för övrigt en sådan härligTjernobyl (2) rysk bry­t­ning (tänk amerikansk film och en ond ryss). Därefter bjöds det på gen­uin ukrainsk mat. Såg gott ut men smakade raka mot­sat­sen. När alla ätit färdigt så var det dags att åka vidare till den inre zonen (den farliga). Vi fick skriva på ett pap­per där vi inty­gade att vi inte skull ta med saker från för­b­judna zonen, att vi inte rökte och allt var på egen risk. När vi väl är inne i den inre zonen så tar det inte lång tid innan vår reseguide står och röker! Svaret vi fick när vi påpekade det var: -”I know that there are no police here so I can smoke, but you can´t. Heat is like a mag­net for radi­a­tion and that’s not good for you!”. Det mest intres­santa på turen är den gamla staden Prip­jat (При́п’ять) som 1986 på några dagar tömdes helt på alla sina 50 000 invånare (unge­fär som Växjö, Sundsvall, Eskil­stuna).
Tjernobyl (4)Nu har naturen helt tagit över. Träd och buskar har bör­jat växa på och i husen och allt är kon­t­a­min­erat. Vår geiger­mätare (som avger en sig­nal om den över­stiger 3 mSv, en nivå som inte är häl­sosam under län­gre peri­oder) piper hela tiden och fram­förallt när man håller den mot marken. Guiden säger ”håll er borta från träd och mossa, den är farlig” och ger sig ut i busk­a­gen och säger ”Fol­low me, I want to show you some­thing!”. En annan sak som helt sak­nades var stängsel, sky­ddsutrust­ning och varningar för farliga områ­den. Ta ett fel­steg och du ram­lar ned i ett mys­tiskt svart håll, en sim­bassäng eller kanske rasar genom ett golv. Ni bör­jar kanske förstå att allt är nog inte är så bra i hälso– och säk­er­hetssyn­punkt men ingen verkar bry sig, nyfiken­heten tarTjernobyl (1) över. Den starkaste strål­nin­gen vi upp­mätte var 16,81 mSv/​h. Jäm­för man denna siffra med Sverige och de nor­mala strål­ningsnivåerna här så blir sum­man ca: 140 000 mSv/​år i Prip­jat mot 4 mSv/​år i Sverige. Det innebär att strål­nin­gen är 35 000 gånger starkare där. Låter sunt, eller hur!? Efter att ha van­drat runt i staden under några tim­mar var det åter dags att sätta sig i bussen igen för hem­färd. Vi fick på utvä­gen gå igenom mask­iner som mätte strål­nin­gen på oss så att vi inte hade med oss något ut därifrån. Fick känslan av att mask­in­erna inte funger­ade utan att de stod där för syns skull.

Vill ni ha ett annor­lunda och fram­för allt spän­nande resmål, eller bara är ett fan av urban explo­ration så rek­om­menderas Kiev och Tjernobyl/​Pripjat starkt!!


Tack för att du tog dig tid att läsa vår reseguide om Kiev och Tjernobyl.

Reseguide Kiev och Tjernobyl

Nedan följer en reseguide med lite resetips om Kiev och Tjernobyl, de sevärdheter vi sett och vad vi tyckte och tänkte om dem.

Kortfakta Kiev
Land: Ukraina
Invånare: ca 2 800 000 (tätort)
Språk: Ukrainska & Ryska (mycket dålig engelska)
Tidsskillnad: +1h
El: Ingen adapter behövs.
Valuta: Hryvnja
Visum: Behövs ej, som svensk ges detta på plats.
Officiell hemsida: http://www.kmv.gov.ua/ (finns bara med kyrilliska bokstäver.)


Visa större karta


Kiev (1)Ukraina
Hit flög vi med Air Baltic via Riga. Ett helt okey flygbolag. Som svensk behöver du inget förbeställt visum för inresa till Ukraina, däremot måste du på flygplatsen fylla i ett litet formulär och du får där ditt visum. Förbered dig på en sak, Ukraina är inte som hemma och absolut inte skapat för turister.
En liten varning för korruption! När vi skulle åka hem till Sverige igen så var vi lite tidiga till flygplatsen och bestämde oss för att ta en öl innan vi checkade in. Det skulle vi inte ha gjort. Solen sken och många satt och drack utanför flygplatsen, där de också sålde alkoholhaltiga drycker helt öppet. Vi köpte oss en varsin öl och satte oss, men blev inte långvariga. Efter ca 10 minuter kom två poliser fram till oss och ställde en massa frågor och undrade om vi inte visste att presidenten just den morgonen hade förbjudit folk att dricka alkohol på flygplatsen. Började redan då ana oråd, vilken konstig regel. Måste också tillägga att poliserna bara pratade ryska och att vi hade en taxichaufför som översatte till oss på knackig engelska. Vi fick följa med dem till stationen på förhör och fick veta att vi skulle få böter. Då vi inte hade några kontanter så får Hasse följa med en av poliserna till en bankomat och jag får själv stanna kvar i det lilla förhörsrummet och svara på frågor. Fick en rejäl bunt papper som jag skulle skriva under, allt skrivet med kyrilliska bokstäver. Visste inte om det var bra eller dåligt att skriva under, men hade inte så många val. Skrev på ett 20-tal papper som lika gärna skulle kunna vart min dödsdom. Efter ett tag kom Hasse tillbaka och betalade böterna och vi blev släppta. Vi hann med planet och jag har aldrig känt mig så lycklig av att landa i ett EU-land som när vi landade i Riga. Helt plötsligt hade vi våra mänskliga rättigheter. Med lite efterkloksamhet så anar vi att det inte ens var poliser, utan bara vanliga vakter. Det vi inte förstod från början var att de bara ville ha pengar, utan vi protesterade. Ett tips för att göra processen smidigare, betala på en gång så har ni löst problemet och kanske slipper sitta på förhör och skriva under konstiga dokument.

Kiev
Efter att ha passerat passkontrollen och kommer ut till flygplatsens hysteriska ankomsthall märks det direkt att man inte är i ett vanligt västerländskt land. Här kryllar med folk, många bara står och hänger eller ser konstiga ut. Går man en bit till vaknar de som tidigare bara stått där till och attackerar dig med frågor om -“Taxi?”, “room?” etc… Vi lyckades navigera förbi dessa läskiga människor och hitta till den lokalbuss som fanns utanför och som skulle ta oss till Kievs centralstation. Resan kostade ca: 25:- och tog runt en timme. Vi upptäckte snabbt att det ärKiev (2)väldigt få som pratar engelska. Ett tips är att de yngre människorna pratar mycket lite engelska, medans de äldre inte pratar engelska alls. Väl framme på tågstationen börjar nästa projekt, att ta sig till hotellet (som vi inte ens kunde uttala namnet på, testa själv: Готель Либідь). Lyckades efter mycket om och men få tag på en Taxi som förstod vart vi ville. Måste passa på att berätta att åka Taxi i Ukraina inte riktigt är som hemma. Glöm säkerhetsbälten och taxametrar! Här förhandlar du om priset innan och håller i dig bäst du kan. Vi tyckte att vi hade tur varje gång som fick så pass billiga taxiresor, men lärde oss efteråt att vi betalade överpriser. Då vårt huvudmål med resan var Tjernobyl och vi hade begränsat med tid, så han vi tyvärr inte med att se så mycket mer av Kiev. Men av det lilla vi såg så är det definitivt ett spännande resmål med många sevärdheter, dock väldigt nedgången. Med lite upprustning så skulle detta vara en mycket vacker stad!

Boende
Vi hade innan vi reste läst och hört att hotellen inte var av speciellt hög klass, men kände oss ganska nöjda med vårt, ”Готель Либідь”. Visserligen mycket slitet och vissa dagar utan varmvatten. Inredningen hade nog sett sina glansdagar någon gång på 70-talet. Kan tänka mig att hotellet var ett av de bättre och att vi hade tur!


Mat & Dryck
Äta och ta en öl kostar ungefär som en mellanklass restaurang hemma i Sverige när du rör dig runt turiststråken, men vi upptäckte ganska snabbt att ett besök på de lokala restaurangerna och pubarna var betydligt billigare. En stor stark på hotellet kostade ca 35:- och en öl på en lite mindre lokal pub kostar runt 6:-. Måste också tillägga att vi satt på en liten lokal pub och hade två kvinnor bakom oss. Två fräscha kvinnor, typ kontorsarbetare. De hade en stor vinkaraff mellan sig med vad vi trodde var vatten. Efter en stund reagerar vi på att de drack vattnet ur snapsglas och frågade då vad de drack och svaret blev vodka. Två väninnor sitter och tar en afterwork med en stor karaff ren vodka!

Tjernobyl (6)Tjernobyl
Nu börjar spänningen! Detta är långt den mest udda upplevelsen vi vart med om.
Träffades tidigt på morgonen vid McDonalds på Frihetsplatsen (Площа Свободи) och efter att de hade fixat med betalning och avprickning så kom vi iväg (en enkel procedur som tog en timme!).  Bussresan till Tjernobyl tog ca 2 timmar men han aldrig bli tråkig. På bussen visades en dokumentär om olyckan och lite om efterföljderna. Dessutom hände det lite titt som tätt lite spännande saker. Vi åkte bl.a. förbi en trafikolycka där vi stannade till och vår busschaufför lämnade en bunt sedlar till en herre. Lite senare stannade vi till på en motorväg och plockade upp en dam. Väl framme så blev det en noggrann passkontroll och de kollade noga att vi fanns med på den föranmälda lista som kommit till dem via fax och blev efter det insläppta i den första delen av den förbjudna zonen. Efter en stund kom vi fram till den staden Tjernobyl där blev det genomgång av säkerhet och regler med vår reseguide. Han hade för övrigt en sådan härligTjernobyl (2) rysk brytning (tänk amerikansk film och en ond ryss). Därefter bjöds det på genuin ukrainsk mat. Såg gott ut men smakade raka motsatsen.  När alla ätit färdigt så var det dags att åka vidare till den inre zonen (den farliga). Vi fick skriva på ett papper där vi intygade att vi inte skull ta med saker från förbjudna zonen, att vi inte rökte och allt var på egen risk. När vi väl är inne i den inre zonen så tar det inte lång tid innan vår reseguide står och röker! Svaret vi fick när vi påpekade det var: -”I know that there are no police here so I can smoke, but you can´t. Heat is like a magnet for radiation and that’s not good for you!”. Det mest intressanta på turen är den gamla staden Pripjat (При́п’ять) som 1986 på några dagar tömdes helt på alla sina 50 000 invånare (ungefär som Växjö, Sundsvall, Eskilstuna).
Tjernobyl (4)Nu har naturen helt tagit över. Träd och buskar har börjat växa på och i husen och allt är kontaminerat. Vår geigermätare (som avger en signal om den överstiger 3 mSv, en nivå som inte är hälsosam under längre perioder) piper hela tiden och framförallt när man håller den mot marken. Guiden säger ”håll er borta från träd och mossa, den är farlig” och ger sig ut i buskagen och säger ”Follow me, I want to show you something!”. En annan sak som helt saknades var stängsel, skyddsutrustning och varningar för farliga områden. Ta ett felsteg och du ramlar ned i ett mystiskt svart håll, en simbassäng eller kanske rasar genom ett golv. Ni börjar kanske förstå att allt är nog inte är så bra i hälso- och säkerhetssynpunkt men ingen verkar bry sig, nyfikenheten tarTjernobyl (1) över. Den starkaste strålningen vi uppmätte var 16,81 mSv/h. Jämför man denna siffra med Sverige och de normala strålningsnivåerna här så blir summan ca: 140 000 mSv/år i Pripjat mot 4 mSv/år i Sverige. Det innebär att strålningen är 35 000 gånger starkare där. Låter sunt, eller hur!? Efter att ha vandrat runt i staden under några timmar var det åter dags att sätta sig i bussen igen för hemfärd. Vi fick på utvägen gå igenom maskiner som mätte strålningen på oss så att vi inte hade med oss något ut därifrån. Fick känslan av att maskinerna inte fungerade utan att de stod där för syns skull.

Vill ni ha ett annorlunda och framför allt spännande resmål, eller bara är ett fan av urban exploration så rekommenderas Kiev och Tjernobyl/Pripjat starkt!!


Tack för att du tog dig tid att läsa vår reseguide om Kiev och Tjernobyl.